|
DEN MYSTISKA TIDEN
Tiden är vag och mystisk. Den finns som en obegriplig följeslagare som får oss
att åldras, minnas, drömma och förskräckas. Den finns i musiken, i årstiderna
och i himlakropparnas rörelser där ute i rymden. Vi har vetat sedan Aristoteles
att tiden är rörelse och att det finns en ordning i naturen. Vi lärde av Newton
att kroppar rörde sig genom rummet längs förutsägbara, strikta matematiska
lagar. Tiden går och det som har hänt har hänt och nuet är det vi har. Einsteins
teorier om att tiden inte är linjär väckte många svindlande tankar om tidsresor
och evig ungdom. Men hans teorier är oavslutade och tiden fortfarande obegriplig
och svårfångad. Hur gör vi när vi sparar tid ? Eller vinner tid ? Eller förlorar
tid ? Om vi inte hade klockor skulle det inte finnas någon tid, ändå händer
något med oss och naturen dansar runt, runt i eviga cykler.
TIDEN GÅR
Livspulsen liknar nu för tiden mest hjärtklappning. Ett skenande hjärta som
bultar så intensivt att det snart kan sprängas. Alla vet vi det. Alla känner vi
det. Alla pratar vi om det. Jäktet, oron och den svindlande farten. Vi hinner
inte. Julen är över. Semlorna och tulpanerna är här innan granbarren ens
försvunnit i hörnet. Våren omfamnar oss. Sommaren och jordgubbssäsongen slinker
undan som en ödla. Höstens mörker smyger på. Julen är inte långt borta igen.
Skynda. Och så är julen över oss igen. Våra oklara ögonblick blir fler och fler.
Vi hinner inte registrera vad som händer i våra liv utan allt går fortare och
fortare utan att vi registrerar vad som händer med och i våra liv.
Vill du läsa mer om detta? Klicka då vidare
HÄR! |